Flemish painter (b. 1632, Bruxelles, d. 1690, Paris). Flemish painter and draughtsman, active also in France. He was the eldest son of the seven children of Pieter van der Meulen and his second wife Marie van Steen Wegen. He went to study with Pieter Snayers, court painter in Brussels, on 18 May 1646, and in 1651 he became a master in the Brussels painters' guild. Probably soon after he married Catherina Huseweel. During the first 15 years of his career, the so-called Brussels period, he painted small-scale genre and history scenes with political and military events in the Baroque style of Sebastiaen Vrancx, Pieter Snayers and Jan Breughel the elder. Typical examples are a Cavalry Battle (1653; Geneva, Mus. A. & Hist.), a Ceremonial Entry into Brussels (1659; Kassel, Gemeldegal.), a General on Campaign (1660; Madrid, Prado) and a Hunting Scene  Related Paintings of MEULEN, Adam Frans van der :. | Who brought the soldiers from the Assyrian Naxi dial II | Way to School | The Poet-s Garden | Fete galante | Pieta |
Related Artists:
John William North,ARA,RWS
1842-1924
WIT, Jacob de
Dutch Rococo Era Painter, 1695-1754 Dutch painter, draughtsman, etcher and writer. He was the leading 18th-century Dutch decorative painter, specializing in Rococo ceiling and room decorations and groups of putti painted naturalistically in colour or as imitation reliefs in grisaille. His preparatory drawings for ceiling decorations were collected during his own lifetime, but he also executed independent finished drawings specifically for collectors
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).